antingen eller.
Nu har jag två alternativ..
Sluta läsa gamla arkiv eller skriva så himla mycket som jag sedan kommer skämmas över.
Svårt.
Hmm.
Nu har jag två alternativ..
Sluta läsa gamla arkiv eller skriva så himla mycket som jag sedan kommer skämmas över.
Svårt.
Hmm.
nedskriver av K. kl 22:26
6 kommentarer:
Tycker att du håller en ganska bra nivå som det är nu.
Såhär brukar jag göra:
Istället för att publicera allt direkt då jag har skrivit det så trycker jag "save as draft" och lägger det på hög.
Dels får jag tid på mig att gå tillbaka och kanske ändra i texten tills jag är helt nöjd med den, och dels bygger jag på så sätt upp ett litet "arkiv" med texter att välja bland.
Ibland skriver man... eller ganska ofta skriver man då man är upprörd eller ledsen över något, då är man kanske inte den allra stabilaste och kan behöva återkomma till det man skrivit för att kanske nyansera det lite.
Fan vad gôtt det vore om man kunde göra samma sak in real life!
Stanna tiden och gå tillbaka ett snäpp.
=)
(wihwo) <--- Whoo Whoo!! Party party!?
Jo det är ett sätt, så som s-man säger. Men det funkar inte för mig. Jag är impuls och kommer alltid att skriva på impuls och folk får ta det.
Tycker inte att du ska skämmas för det du har skrivit (but I know the feeling)
Skriv vad du vill, jag kommer nog ändå aldrig kunna se dig i ögonen och skratta ;) Fördelen med att blogga istället för att prata med någon är ju att de som man behöver träffa varje dag inte behöver veta allt det där du slängt ur dig på bloggen.
Helt ok tjejer, men tänka bara på att allt man kastar ut på nätet stannar där för all framtid.
Att det "bara finns på en blogg" är ingen garanti för att det inte kan användas i andra sammanhang.
Kram
Snubben: Jo, jag tror jag ska börja göra det. Jo, tänk om det skulle kunna vara så i verkllighetetn..
Mia: Jo, jag är också himla impuls och känslan ja den är alltid lika jobbig..
Johanna: Jag är inte rolig i verkligheten.
jag menade inte skratta med dig, jag menade åt dig. konstigt nog ;) det jag försökte säga var att det du skriver här kommer jag aldrig kunna döma dig för, jag kommer inte kunna se ner på dig för jag kommer troligtvis aldrig träffa dig. så att oroa sig för var man skriver här (om man nu inte är så nojjig som snubben ;) eller om ens nära o kära läser) känns som bortkastad til. iaf för mig :) fler än så kan ju inte jag tala för.
Skicka en kommentar