...
Jag känner mig så omotiverad, jag har kemiprov och jag tänker so what?!
Jag har inte pluggat ett skit känns det som. Jag bryr mig inte.
Det är för första gången jag tvekar på att jag gjorde "rätt" val.
Det känns inte så bra att gå en linje där det krävs otroligt mycket av en och inte vilja ge något för tillfället.
Jag skulle lika gärna gå omvårdnad eller nått känns det som.
Jag gruvar mig redan för min extended essay, hur ska jag klara av att skriva den på engelska?!
Jag skjuter även upp allt till sista sekunden känns det som, nu klockan halv elva börjar jag fundera, kanske man ska titta lite i boken? ..
Och det blir även ännu värre när man tänker på vad man vill vidarutbilda sig till och vad de har för poäng..
Jag skulle lika gärna kunna jobba på Konsum just nu som en advokat/åklagare..
Och jag vet, det är bara 3 år och tänk vad det kommer kännas bra sen!
Men just nu ger jag tusan i om detta är en bra utbildning, det är det verkligen men jag vet inte om jag orkar ge allt som krävs.
Jag trivs bra på skolan, för det mesta. Men när jag kommer hem det är då allt börjarr, gärna sent på natten.

2 kommentarer:
Lusten till att kämpa vidare går verkligen i vågor.
Snubbens tips: Gör så gott du bara kan, mer än så kan ingen begära av dig.
Jag vet hur det är. Jag går en riktigt bra linje och om jag bara orkade så skulle jag tack var den kunna gå hur långt som helst. Men bara ordet ekonomi får mig att springa hem.
Skicka en kommentar